Flickan Som Trampade På Brödet.

HC Andersen skrev sagan om Flickan Som Trampade På Brödet, en sedeslärande historia som vi  borde ta lärdom av. Historien handlar om flickan som adopterats av en rik familj och som på vägen till sin gamla fattiga familj använder det medhavda brödet för att slippa trampa i vattenpölar med sina fina skor. Hon dras ner i underjorden och får stå staty i helvetet.  Hennes hemska upplevelser kan du läsa vidare om i HC Andersens sagor.

Sverige är ett rikt land där vi låter rovdjuren kalasa på samernas renar och skogarnas älgar. 100-tals ton ekologiskt kött går till spillo. Sverige ökar samtidigt importen från länder där djurhållningen är oacceptabel och miljön tar stryk av boskapskötseln.

Skogsbruket avsätter stora arealer brukningsskogar till tveksamma naturvårdsområden. Virke, arbetstillfällen och utveckling av glesbygden uteblir. Allt mindre pengar satsas på skogbilvägar.

Jämtarna tycker att uranet till kärnkraften som vi producerar kan brytas någon annanstans än i Jämtland. Invetseringar i infrastruktur och utbildning kommer aldrig tillstånd. Befolkningen i Jämtland minskar.

Man kan sammanfatta nuläget med att det är ett hemskt trampande på en massa olika bröd - vi hör verkligen till den rika familjen.

Hur HC Andersens saga slutade kan ni själva ta reda på. Jag kan väl avslöja så mycket som att flickan räddades ur underjorden och så småningom rörde runt i koldioxiden som för 150 år sedan inte var lika allmänt förekommande i lufthavet som den  påstås vara nuförtiden.

FLYKTINGAR PÅ VÄG TILL JÄMTLAND

Under den sista veckan har jag fått två telefonsamtal. Ett  kom från Dalarna och ett från Västmanland. Bägge uppringarna hade samma ärende och -skulle det visa sig-samma motiv för sina ärenden. Båda hade fasta jobb men var arbetssökande, den ene entreprenör med skogsmaskin, den andre anställd på ett sågverk. Den gemensamma nämnaren var att båda var jägare och båda hade jakthundar.

I de varglän där det nu blivit omöjligt att jaga med hund har livet för jägarna blivit meningslöst. Fritiden som man ägnat åt viltvård, hundkurser, utställningar och hela det sociala  nätverkandet kring jakten har förlorat sin betydelse. Många berörda känner sig totalt övergivna och förstår inte hur samhället kunnat utvecklas så hänsynslöst och så utan respekt för det vilda, för jakten och för brukandet av naturen.

I Jämtland finns än så länge ingen fast vargstam. Björnarna är i och för sig alldeles för många men omöjliggör än så länge inte jakten. Samerna utgör en värdefull del av länets kulturarv. Tråkigt nog får många samebyar servera en stor del av sina årskalvar och även vuxna renar som mat åt bl.a. lo, björn, järv och kungsörn. Det omoraliska i denna  omfattande utfodring av rovdjuren är lika uppenbar som det lidande bytesdjuren förorsakas.

Den Svenska rovdjurspolitiken har kört i diket. EU-kommissionen tillser att ingen bärgning får ske. Jag välkomnar alla flyktingar till Jämtland - även de som är flyktingar i sitt eget land.

TILLÅTET ATT ÄGA



På daglig hundpromenaden hade Mötesplatsskylten plötsligt blivit ett politiskt utspel. Skadegörelsen kan jag leva med, men ägandet kompromissar jag inte med.

I ett demokratiskt samhälle är äganderätten en grundsten. Långsiktigheten hos den som brukar skogen är avgörande för hur skogen sköts. Investeringar i skogsvård sker bara om ägandet är tydligt. 

Idag naggas ägandet i kanten av flera olika aktörer:

1. Statens villebråd, bl.a. vargen, ska matas med markägarens älgar. Älgens skafferi står den enskilde skogsägaren för. Plantera gärna in varg, freda gärna vargen -- men inte utan tillåtelse på privatägda marker.   

2. Särintressen inom naturvården kräver dyra avsättningar långt utöver de frivilliga åttaganden som görs. I de olika och certifieringssytemen kan frivilliga åttaganden kombineras med bevarat ägande.

3. Allemansrätten förväntas ge komersiella intressen rätt att bedriva affärsverksamhet på den enskildes skogsmark. Forsränning och bärplockning är ok för den enskilde. Men inte när olika företag bedriver verksamheterna i vinstsyfte på bekostnad av den enskilde skogsägaren.

Sverige har genom det privatägda skogsbruket skapat ett landskap, en tillväxt och en modell för skogsbruk som många andra länder kan avundas. I motsats till den "Svenska Modellen" kan man vända blicken mot några av de tidigare kommunistiska diktaturerna. Där finns ingen tradition som värnat det privata ägandet.

N'p

 



Bedrövad -- Berövad

Helgen gick i Älgens tecken - saltstenarna skulle köras ut med skoter på det fina vårföret. Föryngringarna skulle besiktigas.

Det var inte älgbetade tallungskogar jag fick se. Jag fick se totalkvaddade föryngringar. Skadorna är så omfattande att omplantering blir nödvändig. Där den uppätna svensktallen står borde det vara en fem meter hög ungskog, nu står bara käppar kvar. Jag känner mig bedrövad.

Jag är också berövad framtida intäkter. Visst är älgjakten värd en peng  50-70:-/ha och år. Mot denna intäkt ska ställas förlorad tillväxt på mellan 5 och 7 kubikmeter/år till ett värde av 1500-2000:-/ha. Därutöver kommer kostnader för omplantering.

Visst borde det vara möjligt att samtidigt hålla både en jaktbar älgstam och måttliga skador på tallungskogen. I vårt område, på ca 30 000 ha,  skjuter vi mellan 5 och 6 älgar/1000 ha och stammen verkar öka ytterligare. Det kanske är så att vi i Sverige fått det för bra ekonomiskt, eller kanske kan vi inte räkna plus och minus.

Hoppet får vi ställa till andra trädslag än svensk tall. Contortan står i stort helt oskadad brevvid den uppätna svensktallen.  Vi får också hoppas att den nya modellen för älgförvaltning ger markägaren makten över älgstammen och att vi åtminstone kan halvera stammen av älg i vårt område.

Saltstenarna då? Jodå dom finns på plats och kommer att vara förbrukade redan i  juli...

N'p

DAGS FÖR LITE MODERNT BAGGBÖLERI

Idag får skog som ägs av enskilda personer inte köpas av juridiska personer, t.ex. aktiebolag. Historiskt är bakgrunden att bevara loalt ägande och enskilda lant och skogsbrukares försörjning. Idag är verkligheten att stora arealer privat skog ägs av dödsbon, delägare utan anknytning till bygden där skogen finns och andra fysiska personer utan intresse för vare sig skogsbruk eller hembygd.

Avkastningen från ett skogsinnehav kan variera oerhört mycket beroende på hur innehavet sköts. I den bästa av världar avverkas, röjs, planteras, byggs vägar m.m.  Avkastningen är hög och värdet på innehavet ökar. I den andra ändan av verkligheten står gamla skogar utan tillväxt, hyggen utan återväxt och oröjda ungskogar utan värdetillväxt.

Om det vore tillåtet att överföra driften av skogsbruk till aktiebolagsform med normala krav på avkastning skulle många slumrande fastigheter åter komma i bruk. För den enskilde som redan sköter skogen aktivt  finns inte så stora fördelar med en "bolagisering". Dagens skatteregler gynnar redan enskilt ägande av skogsbruk. Om förvärv av skogsmark fick ske av aktiebolag skulle mängden fastigheter till salu öka och värdet av genomsnittsfastigheten också öka.

I grunden är det otidsenligt att förbjuda en viss diftsform för just skogsbruk. För Sverige är det dessutom en dålig affär att stora arealer skog inte sköts optimalt. Nu är det dags att öppna nya vägar för att underlätta för driftiga företagare att även kunna driva och utveckla skogsbruk i aktiebolagsform.

PROCENTEN HÄLGE...

Kapitalförvaltare lever på att ta ett par promille, eller kanske en ½procent i ersättning för sina insatser. Alla vet att det blir stora pengar på några år. Skogsägaren lever på en avkastning av skogskapitalet. Avkastning på tre procent är acceptabelt för de flesta.
I Jämtland är en tillväxt på 4-5 kubikmeter per hektar och år vanligt om skogen sköts traditionellt och med ett bra "vardagsskogsbruk". Denna normaltillväxt ökar värdet i ett genomsnittligt skogskapital med 2-5% år. Är skogsägaren lite mer ambitös med föryngringar, röjningar och plantval kan avkastningen öka upp till nivån 5-10 procent.  Denna avkastning är beräknad utan hänsyn till inflation eller förväntningar om stigande virkespriser.

Ett skogsinnehav som är värt 3 miljoner kronor ökar i värde under en tioårsperiod:
1. Avkastning 3 procent  blir värdeökningen 1,03 miljoner kronor
2. Avkastning 5 procent  blir värdeökningen 1,87 miljoner kronor
3  Avkastning 8 procent  blir värdeökningen 3,47 miljoner kronor

Nu är årstiden då man kan "skriva fram skogsbruksplanen" och planera sommarens skogsinvesteringar. För den som har skog är det en god affär att inte dela med sig till någon kapitalförvaltare utan själv fundera på hur man kan höja avkastningen i den egna skogen.



                                                                                                                

SNART SKA PLANTORNA I BACKEN

Det är ingen konst att lyckas med planteringen i vår. Å andra sidan är det också enkelt att misslyckas.

Är hygget markberett/höglagt förra sommaren ska du plantera omgående.
1. Markberedning är en färskvara och näringsinnehållet i högen minskar för varje regn som faller.
2. Gräs och örter etablerar sig snabbt och det gäller att ge plantan så stort försprång som möjligt.
3. Planterar du redan i år vinner du också en hel växtsäsong - det är värt minst en tusenlapp/ha.

Oberoende av vilket trädslag du valt bör plantan vara behandlad med insektsmedel.
1. Avgångar i planteringar i Jämtland beror, oftar än vad de flesta tror, på angrepp av snytbagge.
2. Kostnaden per planta för behandling är 10-15 öre, eller 200-300 kr/ha, är en rimlig försäkringspremie.
3. Kemisk behandling skyddar också mot andra skadegörare som granbastborre.

Välj trädslag med eftertanke - det måste inte vara gran överallt.
1. Har du bördiga marker där granen vuxit bra kan gran vara ett bra alternativ.
2. Sibirisk Lärk producerar bra på bördiga marker och är ett gott alternativ till gran.
3. Svensktall ska vara på magrare marker - bärris och lavmarker. Men om hotet från betande älgar är stort så ska du välja contorta.

Vårda plantan och kvalitetssäkra planteringen.
1. Om markberedningen är OK, plantvalet rätt och plantan insektbehandlad hotar bara dålig plantvård och slarvig plantering.
2. Kontrollera att planten är frisk när den levevreras. Sköt om vattning och vattna extra innan plantan sätts ut.
3.Kräv att de plantor som levereras har "lagom" stor gröndel i förhållande till rotklumpen. Om du känner osäkerhet ska du fråga någon oberoende sakkunnig.

Återväxttaxera snabbt.
1. Redan första hösten bör man gå över planteringen och kontrollera att plantorna lever.
2. Våren efter planteringen kan man ganska säkert bedöma om planteringen lyckats. Har allt gått bra så är mer än 90% av planten friska och skjuter skott.
3. Hittar du avgångar -mer än 20-25% -  bör larmet gå. Sorkar är det största hotet mot en lyckad återväxt. Sorkskador är en kapitel för sig. (Läs tidigare fundering "FLUGOR I MAGEN OCH SORKAR I SKOGEN.